Av: Gunnar Folkeg�rd

Gunnar Folkeg�rd — Sat, 08 Aug 2009 19:16:27 +0000

Det strukturella �r helt r�tt med de korresponderande dagarna, men de skall vara 1-4 ; 2-5 och 3-6. Alla v�sterl�nningar inklusive de som skrivit barnens biblar hamnar fel p� dagarna. Det �r tr�kigt – f�r det �r oerh�rt sv�rt att f� ens teologer att f�rst� att indelningen skall vara annorlunda. Ljuset �r en f�ruts�ttning och en sammanfattning f�re de enskilda dagarna. Det judiska dygnet : Det blev afton och det blev morgon den f�rsta dagen. Det �r en finess att m�rkret r�der men f�rjagas av ljuset – g�ng p� g�ng i det heliga sjutalet. Kyrkan har ju kvar detta. Vi b�rjar helgen vid helgsm�l. Det blir s�ledes s� h�r : F�rsta dagen – vattnet ordnas Andra dagen – land tr�der fram Tredje dagen – himmlen f�r sina ljus, som skall R�DA �ver tiden. Fj�rde dagen – livet i vattnet vilket inkluderar f�glarna. Femte dagen – livet p� land inklusive m�nniskan, som skall R�DA �ver allt levande. Sj�tte dagen – himlen fullbordas. Ateisterna h�nar oss ju f�r att vi inte begriper att det rimligen inte borde vara n�gra dagar innan dess att solen skapats den tredje dagen. Detta har djup en po�ng. Egypterna tillbad solen. Sumererna tillbad m�nen. De kloka judar som skrev inspirerade av Gud ville markera att himlakropparna inte �r n�gra gudar utan n�got som skapats. Himmlen fullbordas den sj�tte dagen. Det �r allt som st�r om den. M�nniskan h�r till den femte dagen och �r jordisk, men … 1 s�ndag 2 m�ndag 3 tisdag 4 onsdag 5 torsdag 6 fredag … fredagen �r den dagen en jordisk m�nniska bryter tidens bundenhet och blir himmelsk genom sitt f�rsoningsoffer. Texten �r inte bara ett judiskt m�sterverk. Den �r ocks� profetisk f�r oss kristna.

Av: Markus

Markus — Mon, 04 Aug 2008 10:35:19 +0000

Brogrens bok finns p� n�tet:

http://www.brogren.nu/DGSindex.htm

Av: Markus Wallgren

Markus Wallgren — Tue, 15 Jul 2008 06:07:35 +0000

Bra id�, att g� igenom en s� grundl�ggande text s�h�r. H�r finns s� mycket som ligger till grund f�r hur vi kommer till att t�nka och leva i konkreta situationer nu.

Jat tipsar om Anders Brogrens ”Den gudomliga symfonin” – pr�stm�tesavhandling fr�n G�teborg, jag tror det kan ha varit p� 80-talet. Personligt pr�glad, och v�ldigt givande.

iXP, Markus Wallgren

Kommentarer till

Av: Gunnar Folkeg�rd

Av: Markus

Av: Markus Wallgren