Dagens tema var ju som sagt ”Historical issues in Science and Religion” och förutom det som jag tidigare har återgett, så talade också Ernan McMullin (vetenskapsfilosof och idéhistoriker vid Notre Dame i USA) om Gallilleoaffären. Det var två tankar som jag tycker är intressanta där. Det ena är att Gallilleoaffären inte uppfattades som en konflikt mellan vetenskap och religion när den ägde rum, eftersom Gallilleo inte representerade det dåtida vetenskapssamhällets ståndpunkter. De som stödde Gallilleo kunde räknas på ena handens fingrar av dåtidens vetenskapsmän (eller ”naturfilosofer” som de kallades då). Den blev dock en symbol för detta senare, ja rent av en myt.

Den andra tanken jag vill lyfta upp är att misstaget som de kyrkliga auktoriteterna gör, enligt McMullin, är att de inte stödjer sig på de tolkningsprinciper som bland annat Augustinus presenterat tidigt i kyrkans historia, utan tror att all text skall tolkas bokstavligt. (Varför de betonar den bokstavliga tolkningen tror McMullin delvis har att göra med reformationen.)

Den princip som McMullin avser är främst den som han kallar ”principle of accomodation”, att skriftens författare anpassar sig till den omgivande kulturens tankesätt. Augustinus pekar i sin kommentar till Genesis på att när Bibeln talar om ett fenomen, så talar den om det såsom det förstods och beskrevs av sin samtid.  Ett exempel är när det står i Josuas bok att solen stod still på himlen, för att Josua bett att dagen skulle förlängas. Detta bibelställe lyftes fram av de kyrkliga auktoriteterna som ett textställe som talade för en geocentrisk världsbild och mot en heliocentrisk världsbild. Ett annat exempel kan vara att man om man menar hela världen kan skriva ”från jordens fyra hörn” – även fast vi vet (idag) att jorden inte har fyra hörn. Men poängen går fram.

Principen som Augustinus här lyfter fram (och som Gallilleo stödjer sig på i sin argumentation med hertiginnan Christina av Lorena [och som Ernan McMullin tror skulle kunnat få de kyrkliga auktoriteterna att ändra sig om de sett brevet]) kallar Ernan McMullin alltså för ”principle of accomodation”.

De övriga principerna som Augustinus (och Gallilleo) lyfter fram är t.ex. ”principle of limitation”, att skriften vill lära oss vem Gud är och hur vi lär känna honom, och vad hans vilja är, inte saker som vi själva kan räkna eller mäta. Gallilleo gör detta till en princip, att det som vi med vårt förstånd kan räkna ut vill Gud att vi ska använda vårt förstånd till att räkna ut, och det hör således väldigt sällsynt till den gudomliga uppenbarelsen.

En annan är ”principle of demonstration”, vilken innebär att om något kan påvisas som sant skall det accepteras och inte hållas fast vid för att vi har en tolkning av skriften som motsäger det. För då kan vi, med Augustinus ord, ”av kärlek till vårt misstag håller fast vid det som är falskt” (fritt återgett ur minnet, men med intakt andemening).

Dessa tankar av Augustinus är verkligen intressanta och fortfarande aktuella, sorgligt nog.

Nu börjar det bli dags att sova!

/Christoffer