Ordet ”tro” har åtminstone tre betydelser, och jag tror (pun intended! ;) ) inte någon människa klarar sig utan ”tro” i dessa aspekter:

tro som ”kognitiv attityd” som är en övertygelse om ett sakförhållande, t.ex. ”jag tror att Neil Armstrong har varit på månen”.

Tro som ”tillit”, som t.ex. att jag litar på min far. (kalls också för fiduciell tro)

Tro som lita på någons vittnesbörd (kallas också testimoniell tro).

De flesta inser att alla människor och i princip all mänsklig aktivitet kräver tro i alla dessa bemärkelser. Men det är inget konstigt, för det är inte irrationellt att tro. Det vore irrationellt att välja att inte tro på något som man inte själv har verifierat – ingen vetenskapsman skulle kunna fungera på det viset, inte heller skulle vardagslivet fungera.

Så frågan om ”tro” i religiös mening, som innehåller dessa tre aspekter, är motsatsen till vetande.

Tro kan betyda ”bejaka att Gud finns” – vilket kan vara en intellektuell slutsats. Men tro står också för relationen till Gud, i bön och samtal. Det senare är inte ett substitut för det förra, men det är något utöver det förra. Men det senare kräver också att man bejakar intellektuellt att Gud finns. Finns det skäl att tro att Gud finns? Ja, visst gör det det. Det är inte samma sak som att hävda att de är ”tvingande”. (Om du inte är bekant med detta, titta på t.ex. http://plato.stanford.edu)

I den kristna filosofiska traditionen brukar man skilja på ”nåd” och ”natur”. Natur står för det som vi människor kan komma åt med vårt förnuft, som t.ex. hurdan är naturen beskaffad – och också, finns det en Gud?

Däremot tänker man sig att det också finns saker gällande Guds väsen som vi inte kan räkna ut med vårt förnuft, som t.ex. att Gud är treenig. Men det beror på att vårt förnuft är begränsat. Detta hör till ”nåden” och ”nåden” går utöver – men inte emot – vårt förnuft. ”Nåden bygger på naturen och fullkomnar den” som Thomas av Aquino (föddes 1225) sa.

Det är faktiskt en rationell slutsats, att vi inte, om Gud finns, kan räkna ut allt om hurdan Gud är.

Kan det vara rationellt att tro på Gud? Självklart kan det det. Både i bemärkelsen ”tro att Gud finns” – och ”gå in i relation till Gud”.

Alla personliga relationer inkluderar tillit och det är inget irrationellt i det.

/Christoffer