Jag håller med om att något är fel, oavsett hur många som hållit på med det och oavsett hur länge. Vilket beror på att jag tror på en objektiv moral ;-)

Mitt syfte med att lyfta fram den religiösa/kulturella skillnaden mellan manlig och kvinnlig omskärelse respektive könsstympning var bara för att visa på att det inte är ett religiöst problem att man könsstympar kvinnor, det har sin grund i kulturen och inte i Islam eller Kristendom.

En religion har förstås växt fram i en kultur och därför är det i någon mån omöjligt att skilja ut en ”ren” religion från en kultur. Det är inte ovanligt att religioner menar sig vara så ”rena” och det är inte heller ovanligt bland en del (särskilt vissa protestantiska) kristna traditioner att man gör samma sak. Men Kristendomen är ju annars en religion med en väldigt tydlig medvetenhet om att Guds uppenbarelse som människa i Jesus Kristus skedde på en mycket specifik plats vid en mycket specifik tid – vilket därmed medför att vi måste leva nära Bibeln, den kristna traditionen, vårt förnuft och vår samtid. Så att svaret på vad det innebär att vara kristen kan relateras till oss som lever idag.

Vad skiljer en religös tradition från en kulturell. Det finns kulturella traditioner som inte är religösa, men finns det religösa som inte är kulturella?

Att det skall finnas i någon urkund tror jag inte täcker in alla religösa traditioner. Att det är djupt rotat, betyder det att det utövats länge eller att det utövats av många eller av många länge? ”Har X procent av en viss befolkning utövat Y i Z årtionden är det djupt rotat.” Blir inte det en väldigt konstig gränsdragning.

Jag tror inte att man ska ta hänsyn till historia och kultur på det sättet. Är något fel så är det fel oavsett hur länge eller hur många som gjort det.

Jag tänker i dagsläget att en omskärelse (om den går rätt) inte är skadlig för pojken, därför tänker jag mig att det inte är så ”big deal”, särskilt inte i relation till alla de dåligt utförda ingrepp jag gissar kommer ske annars. Och som kanske redan sker. Det är vad jag förstått djupt rotat i muslimsk religion, precis som i judisk att omskära pojkar. Omskärelse av flickor däremot kommer varken från Islam eller kristendom utan är något rent kulturellt på vissa håll, vilket jag ser i ett helt annat ljus eftersom det är direkt skadligt.

Vad jag undrar är, ser inte du också en intressekonflikt mellan vad du påstår och religionsfriheten?

Det är dagens redaktör som påstår det du skriver.

Jag vill ge barnet rätten till sin egen kropp, och jag ifrågasätter om ett barns föräldrar ska kunna bestämma om att oåterkalleligt operera bort en del av (förhuden) på barnets könsorgan.

Läs gärna riksdagsdebatten via min blogg http://staffandanielsson.blogspot.com

Eftersom omskärelse inte är medicinskt nödvändig så bör det vara upp till den enskilde, därmed ska barn i det här fallet ”skyddas” från föräldrarna (jmfr. omskärelse av flickor). Å andra sidan, detta kanske leder till att pojkar omskärs under riktigt dåliga förhållanden och får stora men för livet (jag vet inte om det är vanligt). Eller har lagstiftningen en tillräckligt normerande effekt för att detta kan hindras? Går det att motverka på annat sätt?

Det behöver inte röra sig om intolerans mot andra kulturer bara för att man är emot omskärelse.

Det är foster och inte barn som aborteras (om jag förstått lagtexterna rätt). Med det synsättet finns det ingen konflikt. Inte för att abort någonsin är oproblematiskt.

Det finns en intressant diskussion att föra här. Hur långt sträcker sig en förälders rätt över barnets kropp (och det betyder inte att staten har den rätten istället, bara att rätten måste försvaras). Är det ok att ta hål i öronen efter förälders godkännande? Tatueringar? Jehovas vittnen och blodtransfusioner?

Åsikten att kvinnan har rätt till sin kropp och därmed att göra abort är ett lika kraftfullt kulturellt uttryck som att omskära pojkar. Sen kan man ha massa olika åsikter om dessa företeelser, men i grund och botten måste alla inse sina egna ideologiska lojaliteter och erkänna dem…

Jag håller för övrigt helt med dig!

Tycker också att det är djupt olustigt att många verkar uppfatta det som en kränkning av barnet att sjukvården omskär pojkebarn om föräldrarna vill det, medans det för de flesta är helt naturligt att sjukvården ska ta bort ofödda barn om föräldrarna vill det.

Jag är för övrigt för att abort ska finnas – förfasas bara av oproportionligheten frågorna emellan.