Det här är en reflektion över kontinuitet och förnyelse i teologin, en reflektion över vad ”aggiornamento” kan innebära.

”Aggiornamento” – begreppet som påven Johannes den XXIII myntade – kan syfta på (minst) två saker:

1. En attityd av öppenhet och intresse för omvärlden och dess frågor.

2. Ett intellektuellt försök (eller program) att formulera och förmedla den kristna tron i relation till de tankar, filosofier och vetenskapliga teorier som finns i samhället.

Jag menar att båda dessa saker ingår i kyrkans kallelse. Den första är ganska uppenbar för alla som har någon förståelse för vad begreppet ”kommunikation” innebär – och kyrkan skall lika lite som Gud vara en narcissistisk gemenskap. Det skall vara en utåtriktad gemenskap. Gud är kärlek, och det ingår i kärlekens väsen att vända sig till ”den Andre”. En del tycks mena att nummer två, det intellektuella programmet att formulera den kristna tron i dialog med samtidens tankar, alltid innebär ett illegitimt brott med traditionen. Detta finns dels hos (vissa) ”bibeltrogna” protestanter (som inte är så bibeltrogna som de tror) och hos ultra-traditionalistiska katoliker. Men det innebär en ofullständig förståelse för hur teologi har bedrivits av de som tillhör traditionens stora.

Idag läste jag i en bokrecension av boken ”Reforming Anthropological Theology” detta formulerat på ett mycket bra sätt:

Reforming Theological Anthropology is based on a simple idea, (…) that every great theologian in Christian history – including Murphy’s five classics – used the best available science and philosophy of their day (even if they were sometimes unaware of it) and attempted to articulate a faithfully biblical set of doctrines for the living church. This is what it truly means to be reformed. (…) It is a critical appropriation of what has come before in light of what is available now.

Vad jag främst vill fokusera på i citatet är detta att teologer och kristna filosofer i historien alltid har försökt att formulera den kristna tron i dialog med dåtidens ”vetande”. Detta innebär också att ”reform” inte är något som har med protestantism att göra, som istället har att göra med brottet av kyrkostruktur. (För att uttrycka det annorlunda: det nya med Luther var inte att han ville ”reformera” utan att han bildade en ny kyrkostruktur. Sen kan man förstås hävda att de reformer Luther ville genomdriva var sådana att de per definition också innebar en ny kyrkostruktur.)

Thomas av Aquino som är den största katolska filosofiska teologen; inkluderade den ”nya filosofin” på sin tid med den kristna tron; nämligen Aristoteles tänkande. För detta blev hans skrifter under en period förbjudna av biskopen i Paris.

Kort efter sin död blev han dock helgonförklarad, och har sedan dess setts som en modell för kristen filosofisk och teologisk reflektion.

Men det som vissa traditionalister, som inte vill att teologin skall kommunicera med samtidens frågor, (som ofta gillar Thomas av Aquino [vem gör inte det!]) i praktiken säger är att man får ”bara ställa Aristoteliska frågor till teologin.

Karl Rahner, (1904-1984) en stor förnyare av katolskt och kristet tänkande under 1900-talet, lät sin teologi kommunicera med evolutionsteorin. På detta vis, bedriver han teologi i Thomas efterföljd – inte för att han försöker svara på samma frågor – utan för att han just försöker integrera tron och förnuftet. Detta är för övrigt på det viset som Thomas framställs som förebild i påvens encyklika ”Tro och förnuft”:

In an age when Christian thinkers were rediscovering the treasures of ancient philosophy, and more particularly of Aristotle, Thomas had the great merit of giving pride of place to the harmony which exists between faith and reason. Both the light of reason and the light of faith come from God, he argued; hence there can be no contradiction between them.44 More radically, Thomas recognized that nature, philosophy’s proper concern, could contribute to the understanding of divine Revelation. Faith therefore has no fear of reason, but seeks it out and has trust in it. Just as grace builds on nature and brings it to fulfilment,45 so faith builds upon and perfects reason.

Det tycks mig som att den protestantiska traditionen inte har gjort detta rättvisa. I förlängningen innebär, menar jag, den  protestantiska oviljan att tolka skapelsen teologiskt – att låta skapelse och tro samtala och samverka – en förnekelse av att Gud är Skapare, och att människan som Guds avbild med nödvändighet är en förnuftsvarelse.

Som dominikanerprästen Anders Piltz säger i boken En värld av sådan skönhet:

Vad naturforskningen tror sig kunna säga med någorlunda säkerhet, det måste inkorporeras i en kristen skapelseteologi om den vill göra anspråk på att vara en seriös hjälp för de troende att genomreflektera trons innehåll i överensstämmelse med mänsklig värdighet. Förnuftet finns ju till för att användas.

Det vi dock har i vår tid, speciellt i Sverige tror jag, är en oerhört utbredd okunskap (och det gäller även mig själv, för jag har i princip bara insett att jag är okunnig, vilket kanske är mer än de flesta) om vad de äldre filosoferna och teologerna säger.

Både teologerna och filosoferna har mycket att ge oss, som kan hjälpa oss med dagens frågor. Många frågor är dessutom tämligen lika! Det är verkligen synd att vi inte får en grund i den västerländska idéhistorien, utan bara får höra tänkare från 1900-talet.  Det gäller även teologin.

Det kan man säga utgör ”modernisternas historielöshet”.

Idag så har Dagen denna artikel som sin stora rubrik på pappers- och pdf-tidningen: ”Stentavla ger ny bild av judisk tro”. Och artikeln själv har rubriken: ”Den felande länken mellan judendom och kristendom”. Som länken (alltså textens klickbarhet) antyder finns artikeln även på hemsidan.

Det jag finner lite störande i Dagens artikel är att man går på den linje som forskaren Israel Knohl stakar ut, som uppenbarligen är något spekulativ, i sin rubriksättning. Det blir lite Aftonbladet/Expressen-känsla över det hela. Och det känns inte direkt som att det behövs fler grottmedier (tack till Göran Skytte för det ordet!) av det slaget.

Som jag uppfattat saken handlar texten på stentavlan om en apokalyps med ängeln Gabriel som central figur. Och att det fattas en del av texten och där har då den något spekulativa tolkningen gjorts att det handlar om död och uppståndelse på tredje dagen, av denne Israel Knohl. Han har redan haft den här uppfattningen sedan tidigare, alltså att tanken på död och uppståndelse på tredje dagen skulle funnits innan Jesus från Nasaret, fast utan bevis. Vilket då den här stenens utsuddade text tydligen ska ge honom, han har nämligen ”listat” ut vad det står där.

Att stenen finns är intressant och även dess innehåll, det är tråkigt att man formar om det hela till en icke-nyhet eftersom spekulativa uttalanden av det här slaget inte är särskilt relevanta. Möjligen kan de dra fler läsare och inbjuda till mer eller mindre informerade blogginlägg.

UPPDATERING: Se även TIME:s artikel och Israel Knohls egen i Haaretz

Skapelseberättelsen i första Mosebok 1:1-2:4a är troligtvis en av de mest kända texterna i Bibeln. Många kan citera inledningen: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”. Att det är en av de mest kända texterna betyder ju dock inte att det automatiskt är en av de mest förstådda texterna. Många har nog ”konflikten” mellan tro och vetenskap i bakhuvudet när man hör skapelseberättelsen. Den fundamentalistiska läsningen erkänner dessutom bara ett enda plan i texten. Men kanske missar vi kärnan i skapelseberättelsen om vi inte fördjupar oss i texten mer än så, utan tror oss på förhand veta vad den betyder?

Men hur bör skapelseberättelsen förstås? Vad är dess budskap? Under mina 12 år som aktiv i kyrkan har jag fått väldigt lite exegetisk utläggning av bibeltexten, trots att jag rört mig i sammanhang som vill betona Bibelns betydelse för det kristna livet. Med exegetisk utläggning menar jag ett studium av texten som försöker förstå vad texten betydde för de första åhörarna, genom att sätta sig in i dåtidens kulturella och idémässiga kontext, studera ordens betydelse, göra en närläsning av själva texten och dess relation till det större textsammanhanget det befinner sig i, med mera.

I boken Att läsa och förstå Bibeln, som är en slags nybörjarbok i exegetik, så säger författarna att ett kriterium för en god tolkning av texten är att den tar hänsyn till dessa aspekter, är koherent och talar till hjärtat. Jag vet inte om den principen kan användas urskillningslöst, men det är ändå något att sträva efter om vi tror att Bibeln är inspirerad av Gud och relevant för alla tider.

Då jag har läst in mig en del på skapelseberättelsen, har jag upplevt att texten har växt väldigt mycket för mig när jag förstått mer.

De böcker jag har använt mig av är främst In the Beginning av Joseph Ratzinger (numera Benedikt XIV) In the beginning – the opening chapters of Genesis av Henri Blocher(en evangelikal fransk teolog) samt bibelkommentaren över Genesis från kommentarsserien ”The Bible speaks today”, skriven av David Atkinson. (John Stott är en av huvudredaktörerna för denna serie.) Jag har även använt ett videoföredrag av Gordon Wenham (gammaltestamentlig exeget).

Att närma sig texten

För att förstå vad författaren vill säga behöver man både göra en närläsning av texten, till exempel för att se hur den är strukturerad, huruvida det finns en speciell litterär form för texten som kan hjälpa oss att förstå vad som är textens syfte och natur. Författaren till skapelseberättelsen i första Mosebok befann sig i en kulturell kontext (främre orienten under antiken) där det fanns många skapelseberättelser som var välkända, och utgjorde en kulturell och idémässig referensram för både författaren och åhörarna. Det är alltså i implicit dialog med dessa som författaren skriver.

Henri Blocher menar att ju noggrannare en text är strukturerad enligt tydliga litterära mönster, desto troligare är det att den rör sig på ett metaforiskt plan. Det finns en rimlighet i detta, vi förväntar oss inte att en polisrapport skall innehålla några versmått eller en tydlig symbolisk struktur av ett visst antal återkommande fraser och begrepp. Polismannen skriver en typ av text där budskapet inte skall förmedlas på det symboliska planet. Vi kan också jämföra med Johannesevangeliet, där Jesus gör sju underverk, även om han i verkligheten gjorde många fler (vilket också de övriga evangelisterna beskriver) men de sju underverken, eller tecknen är ju valda för att sju är ett symboliskt antal. Sju är fullhetens tal i judisk talmystik.

Hur är texten litterärt strukturerad?

I denna första artikel vill jag titta på texten på ett ”generellt plan” för att se om vi kan se en litterär struktur och i kommande blogginlägg fördjupa mig i textens olika delar.

Finns det en ”generell” struktur för texten? Ja, det finns det, och det på flera olika nivåer. Dels i att vissa ord och uttryck återkommer ett visst (symboliskt) antal gånger. Men låt oss först titta på det som är mest slående i texten, nämligen att den är strukturerad som en vecka. Det blir afton och det blir morgon mellan varje ”skapelseavsnitt”.

Veckan som ett litterärt ramverk för texten

Det intressanta med denna struktur är att den tycks utgöra en form av parallellism, där första dagen korresponderar mot den fjärde dagen, den andra dagen mot den femte dagen, den tredje dagen mot den sjätte dagen. Det rör sig inte om den typen av parallellism som finns i Psaltaren, där samma budskap uttrycks i två olika fraser. Det jag menar med parallellism här är istället att skapelseverket i dag 1 korresponderar, har en motsvarighet, i skapelseverket på dag 4, dag 2 till dag 5 och dag 3 till dag 6.

Låt oss titta på den första dagen:

Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. (1 Mos. 1:3-5)

Första dagen skapas alltså ljuset. (Något att notera är att skapelseverken på dag 1-3 innehåller ett skapande av något nytt och också ett strukturerande av skapelsen.) Denna dag skall då alltså korrespondera mot dag fyra. Detta händer dag fyra:

Gud sade: ”På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.” Och det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.

Ljuskällorna skapas den fjärde dagen, vilket korresponderar mot skapandet av ljuset den första dagen.

På den andra dagen händer detta:

Gud sade: ”I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.” Och det blev så. Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.

Det som sker här alltså att vi får hav och himmel, Gud skapar ett ”valv”, som kallas för himmel och som också har vatten ovan sig, liksom det finns ”ett vatten” under valvet, dvs. havet. På sätt och vis kan vi säga att vi hade ett hav, men får nu också en himmel, himlen är det ”nya”. Vad händer då den femte dagen, som skall korrespondera mot dag två?

Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.” Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.” Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen.

Den femte dagen, som alltså skall korrespondera mot dag två, skapas havsdjuren och himmelsdjuren, vilket korresponderar mot skapandet av hav och himmel i dag på dag två.

Tredje dagen:

Gud sade: ”Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.” Och det blev så. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så. Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

Tredje dagen skapas, landet genom att havet inte längre utbreder sig över hela jorden. Dessutom skapas växterna.

Den sjätte dagen som skall korrespondera mot dag 3 då landet skapas och växterna skapas:

Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.” Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.” Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

Sammanfattning

Vi kan alltså konstatera att dag 1-3 korresponderar mot dag 4-6, varje enskild dag korresponderar mot en annan enskild dag. De som förespråkar en bokstavlig tolkning av skapelseberättelsen brukar insistera på att varje dag skall representera just en dag, eller möjligtvis en tidsperiod. Detta blir dock problematiskt (bland annat) med tanke på att dag 4 skapas solen, medan det blir ”afton och morgon” alla dagar fram till dess. Hur blir det afton och morgon om det inte finns någon sol? Hur kan det växa utan sol? Då texten uppvisar väldigt många tecken på att vara väldigt genomarbetad och medvetet utformad, så bör vi först och främst leta efter en lösning till denna framställning i texten, och inte hitta på hjälphypoteser utanför texten.

Den syn på Skapelseveckan som jag försöker presentera kallas för ”literary framework theory” och den innebär att man ser strukturerandet av skapelseverket i form av en vecka som ett litterärt ramverk för texten, och som inte skall tolkas som en tidsangivelse. Det är ett sätt att strukturera materialet. Strukturerandet av 6 + 1 (ofta dagar) var vanliga i Främre orienten. Även det symboliska antal gånger som vissa fraser återkommer, är tydliga tecken på att texten har en medveten symbolik. ”Gud sade” återkommer tio gånger i texten. (Vilket en del ser som en parallell till de ”tio orden” som i vår kristna tradition kallas för de tio budorden.) Tre gånger om människan och sju gånger om resten av de skapade varelserna. (Både tre och sju är symboliska tal.) Verbet ”att göra” återkommer tio gånger. Tio gånger är ju tre plus sju, där tre är Guds tal, och sju är fullhetens tal. (Att skilja från verbet för skapa, ”bara” som återfinns på sju ställen i texten.)

Någon kanske undrar vad som hände med dag sju, fanns det ingen dag som korresponderade mot den? Förvisso så skapas inget dag sju, men vi kan ändå se att dag fyra korresponderar både mot dag ett och dag sju, på så sätt att ”På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år.” Högtiderna som sabbaten är en del av, utmärks med hjälp av ljuskällorna.

Avslutning

Detta var den inledande artikeln i en liten ”artikelserie” om skapelseberättelsen. Hoppas du vill fortsätta läsa om denna spännande text. I kommande artiklar kommer jag att göra lite mer fördjupande studier av innebörden i skapelseberättelsen och se hur dess olika delar kastar ljus över budskapet i dess helhet. Sen är det ju också så att skapelseberättelsen berör frågor om relationen mellan teologi och filosofi. Så troligtvis blir det också lite utvikningar om sådant, men alltid utifrån en tydlig struktur av att det är textens innebörd som är det vi utgår ifrån och sedan gör utvikningar från.

Det hela brukar vanligtvis inte märkas så mycket, eftersom de flesta intresserade får en bibel vid sin konfirmation eller så köper man en i affären som man gör med andra böcker.

Problemet

Om man däremot blir intresserad av att ha en bibel åtkomlig på datorn, oavsett om man har internetuppkoppling eller inte, eller om man för den delen vill på ett lätt sätt kunna kopiera ett antal verser (till uppsatser, andakter, artiklar mm.) så blir det hela betydligt svårare.

I dagsläget finns ju bibeln.se¹ som är en rätt bra sajt. Men du kan inte på ett smidigt sätt kopiera flera verser för att använda i din uppsats eller vilket sammanhang du nu vill ha texten. Du kan inte heller komma åt bibeltexten om du är offline, vilket man ändå är en del om man exempelvis har en laptop.

Det går att köpa en cd-skiva från bibeln.se:s webbshop² och då blir det lätt att kopiera text ur Bibeln för användning på andra håll, däremot är det verkligen inte ett smidigt sätt att slå i Bibeln på. Där är webbsidan bättre.

Det finns en tredje väg att gå, nämligen genom att köpa sig ett bibelstudieprogram, men sådana kostar pengar, Logikos kostar ~300:-, vilket är lite väl mycket i sammanhanget, särskilt om man tänker utifrån missionsperspektiv. Till det kommer att vi är en växande skara människor som kör andra operativsystem än Windows.

Den här typen av ”slå huvudet i väggen” situationer jag mött har fått mig att fundera en del kring de restriktioner som finns över Bibeln, jag tänker främst på Bibel 2000, men min kritik gäller nog även andra nyare översättningar.

Bibel 2000 är copyright:ad till Svenska Bibelsällskapet, vilket ju kan tyckas känns gott och väl. Det är ju även resultatet av att man efter utredningen som gjorde översättningen skulle ”göra av med” rättigheterna till den. Och då blev det logiskt nog Svenska Bibelsällskapet som fick ta över dem.

Om man tänker utifrån att arbetet har gjorts och vi har ju copyright-lagar i Sverige som vi hedrar, så är det ju naturligt att någon har rätt att få ersättning för det arbete som har gjorts och det framtida arbete som kan komma att göras med översättningar.

Copyright (som jag förstått det) kom till för att reglera användningen av tryckpressar, så att förlag och författare skulle kunna tjäna pengar på det man gjorde. För annars kunde ju någon annan med tryckpress trycka samma bok och skippa arvode till författare eller annat arbete som kom till framställningen utöver tryckningen.

Alla har en kopiator/tryckpress

Det som är fascinerande och utmanande med datorn är att den är inte bara en ”tryckpress” utan en kopiator. Datorn kan kopiera information i det oändliga till nästan inget pris alls. Faktum är att varje gång jag besöker bibeln.se och tittar på Bibelverser, så kopierar jag dem från webbservern över internet till min dators hårddisk där det landar i webbläsarens chache, för att sedan kopieras till RAM-minne för behandling och slutligen till grafikminne för att visas på skärmen (förenklat). Så där sker ett antal kopieringar bara för att man ska se texten. Vilka kopior är det vi ska betrakta som legitima och var går gränsen för vad som bör vara okej?

Tydligen är det okej att kopiera Bibeln till sin dator på det sättet. Men om man vill ha hela texten tillgänglig när man själv vill, då krävs en kontantinsats. Trots att många redan har minst en bibel i hushållet. Vi har åtminstone 5 biblar i vårt hushåll (antagligen betydligt fler), ska jag ändå betala för att få ha Bibeln elektroniskt också? Eller är det okej om jag skriver av den själv?

Det som förr var väldigt enkelt (en bok kostar att framställa) är nu inte lika enkelt (elektroniska kopior är nästan gratis och sker hela tiden), trots att det kanske borde bli enklare nu än förr. Inte minst om vi påminner oss om uppdraget som vår Herre gav Kyrkan:

”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” — Matteus 28:18-20

Vi ska alltså ”lära dem att hålla alla de bud jag har gett er”, ett av de bästa sätten att göra det på är ju genom att faktiskt ge människor texten att läsa, inte sant? Det vore rätt rimligt att sprida evangeliet på alla tänkbara sätt, inte bara de som nuvarande copyright-tänk öppnar för.

För vem är vår Herre?

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. — Joh 1:1-5

Kanske lyser ljuset bara för dem som råkar ha en bibel i handen eller har möjlighet att just nu vara uppkopplade mot bibeln.se?

Tankar om vägen framåt

Vad som är riktigt fascinerande i denna nya tid är möjligheten att sprida Bibeln för en kostnad som är oerhört låg! Bara att till exempel lägga upp en torrent-fil med bibeltexterna på The Pirate Bay skulle ju innebära en stor avlastning på servrarna som Svenska Bibelsällskapet betalar för, samtidigt som spridningen av Bibeln skulle öka än mer.

Likaså finns det mycket kompetenta³ bibelstudieprogram⁴ som är gratis! Och de programmen finns även till andra plattformar än Windows. De finns till och med för mobiltelefoner av olika slag. Då skulle man slippa betala 14 dollar för att även få Bibeln på handdatorn/telefonen.

Tänk om Luther visste att det gick att sprida Bibeln nästan helt gratis till alla som ville ha en! Vilken fantastisk möjlighet! Ändå gör vi det inte. Varför inte?

Det juridiska

Det har under senare år växt fram en motrörelse till copyright, nämligen copyleft⁵. Men framför allt Creative Commons⁶ som låter dig att själv bestämma under vilka villkor som ett verk får spridas och eventuellt modifieras digitalt.

Jag tänker mig att det vore i Svenska Bibelsällskapets intresse att inte låta andra intressenter trycka upp oauktoriserade upplagor av Bibel 2000, inte heller att låta människor ändra i den elektroniskt och påstå att det är Bibel 2000. Båda sakerna går inte idag och bägge sakerna skulle kunna fortsätta vara mot upphovsrättinnehavarens vilja, även med Creative Commons. Däremot skulle man kunna tillåta fri kopiering, alltså enbart att kopiera inte att ändra. Det skulle alltså på motsvarande sätt innebära att man helt plötsligt inte behövde betala för tryckningen av böcker längre. Det är ju en fantastisk minskning i kostnad! Och potential för större spridning!

Ett exempel på en sådan licens:

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens.

För att exemplifiera vad det skulle kunna leda till vill jag lyfta upp det utmärkta projektet Crosswire som skapar bibelprogram som till exempel Sword. Genom Sword kan man välja på ett enormt antal biblar att få direkt nedladdade till programmet över internet, gratis och lagligt. Där finns bland annat King James, den finska Bibeln från 1994 och den svenska från 1917, men inte Bibel 2000. Av förklarliga skäl, den är inte licensierad så det går, trots att det vore en enkel sak att lösa det.

En annan aspekt är hur mycket man skulle uppmuntra uppfinningsrikedom kring bibelspridning rent elektroniskt, man skulle kunna bygga sociala sajter kring Bibeln. Det är inget påhitt, sådana finns redan för andra mer ”öppna” biblar.

Det skulle inte heller bli samma problem kring att nå nya plattformar med Bibeln någorlunda snabbt. Till exempel finns ju iPod Thouch och snart iPhone i Sverige, som Apple kommer att lansera en affär för där man kan köpa programvaror eller ladda ned dem gratis. Detta är utvecklarna i Sword-projektet medvetna om och arbetar med ett bibelläsarprogram just specifikt för den plattformen, som också det kommer vara gratis och fritt. Tänk vad fantastiskt om vi även kunde fått Bibel 2000 på den!